Vad är vattenspenat (kangkong)?
Vattenspenat, även känd under det vetenskapliga namnet Ipomoea aquatica, är en grönsak som tillhör familjen Convolvulaceae, precis som sötpotatisen. Det är en örtartad växt, vattenlevande eller halvt vattenlevande, med ihåliga, släta och långa stjälkar som mäter mellan 2 och 3 meter. På dessa stjälkar växer många blad, som kan vara smala eller breda. Växten har också klockformade blommor.
Vattenspenatens exakta geografiska ursprung är osäkert. Enligt olika studier kan den härstamma från Asien, Afrika eller de sydvästra öarna i Stilla havet, och den ska ha odlats för första gången i Sydostasien.

En invasiv växt i USA
Numera har vattenspenaten också spridit sig till Nordamerika. I USA klassas denna mycket produktiva grönsak som en invasiv art. I idealiska klimat, såsom tropiska eller subtropiska klimat, kan den lätt växa året runt, både på fast mark och på vatten, särskilt på sommaren. Ironiskt nog är det just denna tillväxtförmåga som har gjort den till en eftertraktad ingrediens i det sydostasiatiska köket.
Den kinesiska legenden bakom vattenspenaten
Denna grönsak är också kopplad till en kinesisk legend om prins Bi Gan, premiärminister i kungariket Shang. Enligt legenden skulle han ha tvingats slita ut sitt eget hjärta på begäran av en av kungens konkubiner, men han överlevde tack vare en förtrollning.
Senare mötte han en kvinna som sålde vattenspenat och frågade henne om en människa kunde leva utan hjärta, likt de ihåliga stjälkarna på denna växt. Hon svarade nej, vilket bröt förtrollningen, och han dog på fläcken.
Det sägs att endast vattenspenat växer runt hans grav. Det är därför grönsaken kallas kōng xīn cài, vilket betyder ”hjärtlös grönsak” på mandarin. Den är också känd under andra namn på olika språk, såsom kangkong eller kangkung på malajiska, indonesiska och filippinska, rau muong på vietnamesiska, phak bung på thailändska och ong choy på kantonesiska.
Överraskande nog kallas den på engelska ”water spinach” (vattenspenat), trots att den inte har någon koppling till spenat.
Est-ce que le liseron se mange ?
Le liseron d’eau est comestible. Les tiges se consomment cuites mais les feuilles peuvent être dégustées crues ou cuites
De två sorterna av vattenspenat
Det finns två huvudsakliga sorter av vattenspenat: grön vattenspenat och vit vattenspenat.
Den gröna vattenspenaten, även kallad Ching Quat eller vattenspenat med grön stjälk, har en mörkgrön färg. Dess stjälkar är tunnare och styvare, med smala blad och vita blommor. Denna sort odlas ofta på fuktig jord.
Den vita vattenspenaten, även känd under namnet Pak Quat eller vattenspenat med vit stjälk, kännetecknas av ljusare, tjockare och mörare stjälkar. Dess blad är också större och har en pilform.
Denna sort är anpassad till vattenmiljöer som liknar risfält, vilket gör att man ofta hittar den flytande på dammar, sjöar och floder i Sydostasiens länder.
Hur smakar vattenspenat?
De två sorterna av vattenspenat har liknande smaker, som påminner om en blandning mellan spenat och krasse.
Till skillnad från spenat är de dock inte beska. När man smakar på dem kan man också urskilja en svag sötma och en känsla av friskhet.
Vattenspenat i matlagningen
Vanligtvis äter man bladen och stjälkarna av vattenspenaten. Denna grönsak är mycket uppskattad i det asiatiska köket, särskilt i Sydostasiens länder. Den används främst i soppor och wokade rätter.
Wokad kangkong är förmodligen en av de mest kända rätterna. Även om recepten kan variera från land till land woks vattenspenaten i regel snabbt på hög värme i en stekpanna eller wok, och kryddas med vitlök, lök, ingefära, chili och olika kryddor och smaksättningar.
I det vietnamesiska köket tillsätter man ofta fisksås och ostronsås, medan man i det indonesiska köket och i andra länder i det maritima Sydostasien använder räkpasta. Det kinesisk-indonesiska receptet innehåller tauco, en fermenterad sojabönspasta. I det kinesiska köket föredrar man ostronsås och fermenterad tofu, medan den kantonesiska versionen använder X.O.-sås.

Det finns också andra rätter baserade på vattenspenat, såsom kangkung-nudlarna som kallas mie kangkung i Indonesien, den söt-sura kangkung-soppan som heter canh chua i Vietnam, samt den vietnamesiska vattenspenatsalladen, bland andra.
Hur förbereder man vattenspenat för matlagning?
Oavsett vilket recept du väljer är det viktigt att förbereda vattenspenaten väl innan du tillagar den. Först och främst ska man skära av ungefär 5 cm från stjälkarnas ände, om de inte är mycket unga och möra, för att avlägsna den hårda och fibriga delen.
Beroende på stjälkarnas längd ska man sedan skära dem i två eller tre delar. Därefter behöver man skölja grönsaken ordentligt i kallt vatten för att avlägsna sand och orenheter. Slutligen, låt den rinna av genom att skaka den för att få bort överflödigt vatten, och sedan kan du börja tillaga den.

Var köper man vattenspenat?
Vattenspenat finns att köpa i knippen i vissa livsmedelsbutiker, på bondemarknader, i butiker specialiserade på asiatiska produkter samt på webbaserade försäljningssajter.
Det är dock viktigt att notera att även om denna grönsak är billig i Sydostasiens länder, kan dess pris vara betydligt högre i europeiska länder, runt 15 euro per kilo. Säkerställ grönsakens färskhet vid köpet. Dessutom är det ibland möjligt att hitta frön av vattenspenat i vissa stormarknader eller på webbaserade försäljningssajter.
Hur förvarar man vattenspenat?
Det går att förvara vattenspenat i flera dagar i kylskåpet, genom att hålla den i en förpackning, som du skulle göra med andra grönsaker. Det är dock bäst att inte tvätta den om du inte tänker tillaga den direkt, eftersom det skulle påskynda nedbrytningen. Försök helst att äta upp den inom en till tre dagar för att njuta av dess bästa kvalitet. Det är inte tillrådligt att äta den om den har förvarats i mer än fem dagar.
Les bienfaits du liseron d’eau
De nos jours, le liseron est valorisé non seulement pour ses propriétés antipyrétiques, mais aussi pour son aptitude à soulager les troubles de la constipation liés à un dysfonctionnement du foie. En outre, il est employé dans le traitement des pertes blanches et des troubles du transit intestinal. Par ailleurs, les feuilles broyées de la plante peuvent être utilisées comme cataplasme pour faciliter l’ouverture des abcès cutanés.
